Hälsa / Må bra-faktorer

Må bra-faktorer

RFSL Ungdoms hälsoverksamhet arbetar utifrån ett salutogent perspektiv. Det innebär att vi fokuserar på faktorer som främjar god hälsa i ett längre perspektiv. Tidiga hälsofrämjande insatser ger bättre förutsättningar att må bra också senare i livet. Vi arbetar med personers egna förmågor och kapacitet att anpassa sig; alltså möjligheten att klara av att hantera även svåra omständigheter på ett bra sätt.

När vi kommunicerar via chatt och mejl arbetar vi utifrån förhållningssätt och principer som kommer från metoden Motiverande samtal, MI.

Som ett led i vårt hälsofrämjande arbete har vi identifierat ett antal må bra-faktorer som är viktiga för unga hbtq-personers fysiska, psykiska och sexuella hälsa.

Nära relationer och stöd från närstående

Närstående kan till exempel vara vald familj, uppväxtfamilj, vänner, sexpartner/s eller kärlekspartner/s. Att ha någon som ser en, accepterar, bekräftar och tycker om en som den man verkligen är är oerhört viktigt. Inte minst om man inte kan vara öppen med vem man är inför andra än sina närmaste eller om kroppen inte matchar det kön man identifierar sig som.

Tryggare sammanhang

Med tryggare sammanhang menar vi platser där man kan vara sig själv och inte bara blir sedd som ”hbtq-personen” eller som representant för gruppen hbtq-personer. Ett hbtq-fritidshäng där alla bryter mot heteronormen på något vis kan vara ett sådant sammanhang. Ett transläger är ett annat exempel. En skola som arbetar medvetet med normer kan också bli ett tryggare sammanhang. Det är särskilt viktigt att ett tryggare sammanhang finns om man är ung och inte har stöd från dem man bor med.

Personer att identifiera sig med

Om man har det svårt kan det vara ett stöd att se att det finns andra hbtq-personer, i ens egen ålder eller äldre, som har ett bra liv och gör sådant de brinner för. Du som arbetar i skolan kan till exempel visa på hbtq-personer genom historien eller hur kampen för hbtq-rättigheter har gått framåt. Forum för levande historia har till exempel lektionsupplägg och material som handlar om detta.

Att kunna benämna sin identitet

Att ha ord för den man är är ofta avgörande för att förstå sig själv, hitta information som rör en själv och hitta andra med liknande erfarenheter. Först då kan man berätta om sig själv för andra. Tillgänglig information om sådant som rör en själv som hbtq-person. Tillgänglig information är information som är korrekt, uppdaterad, relevant (till exempel att den handlar om den typ av sex man faktiskt har och inte om den typ av sex som man enligt normen förväntas ha) och som är formulerad på ett inkluderande och bekräftande sätt.

Tillgång till vård och socialt stöd

Ett bra bemötande gör att man kan vända sig till vården med förtroende. Att höra att andra fått bra bemötande i vården kan också vara stärkande. Tillgång till sådant som könsbekräftande vård och testning för hiv och andra sexuellt överförbara infektioner är i många fall avgörande för hälsan.

Möjligheter till positiva kroppsupplevelser vid könsdysfori

Könsdysfori är ett psykiskt lidande som kan uppstå om kroppen, eller det kön som andra ser en som, inte stämmer överens med det kön man identifierar sig med. För den som har könsdysfori kan det vara extra viktigt att hitta saker som känns bra utifrån den kropp man har. Det kan vara sådant som att hitta sätt att ha sex på som bekräftar ens könsidentitet eller möjligheter att röra på sig.