RFSL Ungdoms kongressutlåtande 2017: Barnkonventionen blir lag, men inte lika för alla

Varje kongress skrivs ett kongressutlåtande, som hela kongressen röstar om. Detta är alltså ett dokument som organisationen ställer sig bakom. I år handlar kongressutlåtandet om att Barnkonventionen blir svensk lag, men samtidigt finns det lagstiftning och normer som kränker hbtq-barns rättigheter.

RFSL Ungdom finner det positivt att barnkonventionen kommer bli lag, men det är fortfarande långt kvar innan det kan bli en faktisk verklighet. Vi upplever dock en genomgående avsaknad av ett hbtq -perspektiv i utformningen av lagen.

 

Barnkonventionen lyfter upp i artikel 2 att alla barn har lika värde och ingen får diskrimineras. Idag råder det en stor kunskapsbrist rörande hbtq-barns utsatthet och därför kan artikeln inte efterföljas. Detta ser vi tydligt inom statliga myndigheter, speciellt rörande vård och hjälp för trans- och intersexpersoner. Idag är vårdkvalitén bristfällig och tillgängligheten varierande i landet, vilket är långt från barnens bästa, som då får en ojämnlik vård beroende på bostadsort. Till exempel så är transvård för barn under 16 år  bara tillgänglig i tre städer i Sverige. Dagens könstillhörighetslag tvingar transpersoner att vänta tills de är 18 år för att ha möjlighet att byta juridiskt kön, vilket RFSL Ungdom anser bryter mot barnkonventionen, som hävdar att barn har rätt till identitet och privatliv.

 

Den nuvarande könstillhörighetslagen reglerar inte bara juridiskt kön utan även underlivskirurgi för transpersoner. Även för underlivskirurgin är åldersgränsen idag 18 år. Underlivskirurgi är en central del i många transpersoners könsbekräftande behandling. Att detta är någonting endast personer över 18 år idag har rätt till leder till stor psykisk ohälsa bland barn. Idag kan personer under 18 år få tillgång till alla andra delar av den könsbekräftande vården – det vill säga både hormoner och bröstkorgskirurgi. Men just underlivskirurgin har en åldersgräns.

 

Ett barns bästa ska alltid ligga till grund för varje beslut som rör barnet, och det bästa för unga transpersoner är att få det juridiska kön som de själva efterfrågar. Ett förslag till lag som reglerar juridiska kön som RFSL Ungdom tycker är föredömlig är den som nu finns i Norge sedan tidigare. Norska könstillhörighetslagen låter barn över sex år kunna ansöka om nytt juridiskt kön, med vårdnadshavares och en fylkesmans godkännande. Barn mellan 16 och 18 år kan själva ansöka, men vårdnadshavarna har rätt att bli informerade om det inte finns särskilda skäl för att de inte ska bli det. Processen är enkel och går snabbt via norska skatteverket. Detta tycker vi är en lag som Sverige borde efterföljs.

 

Ett ytterligare exempel på brister vi ser är avsaknad av investeringar av intersexpersoner.

Idag utsätts barn som föds med intersextillstånd för ofrivilliga normaliserande ingrepp, både i form av underlivskirurgi som kan liknas vid könsstympning och hormonbehandlingar. Detta är ett resultat av de starka binära könsnormerna som finns i samhället. Dessa barn har idag inget juridiskt skydd från dessa behandlingar. När ett barn föds med underliv som gör att det är svårt för läkaren att avgöra vilket kön att tilldela barnen så åker ett arbetslag av läkare ut till sjukhuset för att avgöra vilket juridiskt kön det ska tilldelas. Den kommunikation som finns mellan teamen är bristfällig, och barnets egen vilja respekteras inte.

 

Artikel 4 säger att ”konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta resurser söka barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter”. Myndigheter har idag överlag dålig kunskap och bemötande för hbtq-barn. Det skulle då krävas en stor satsning av ökade ekonomiska resurser samt kompetensutveckling genom hela landet, för att göra lagen rättvis.

 

Bland hbtq-barn råder en större social utsatthet och psykisk ohälsa, vilket skapar ett stort utanförskap i samhället. Detta medför även svårigheter att tryggt kunna delta i skolgången eller fritidsaktiviteter, där personalen ofta utgår från ett heteronormativt bemötande. Det blir oftast upp till barnet själv att utbilda personal och omgivning rörande hbtq-frågor och sin egen identitet. Detta medför att barnet erfar höga krav på behöva bemöta oförstående och kränkande frågor, utan stöd och trygghet från sin omgivning.

 

För att kunna göra verkan med införandet av barnkonventionen krävs det även tydliga konsekvenser av att inte följa den. I dagsläget är lagens utformning i sig tandlös.

Skulle tydliga konsekvenser införas krävs det fortfarande mer arbete.

RFSL Ungdom ser att om barnkonventionen ska rättvist kunna genomföras för alla barn i Sverige, så krävs att myndigheter inför ett intersektionellt och normkritiskt perspektiv i sina verksamheter. Genom använda detta synsätt, skulle det möjliggöra att även hbtq-barns rättigheter stärks och tillgodoses

 

Om nu regeringen verkligen menar att barnkonventionen ska bli lag kräver RFSL Ungdom att den ska gälla ALLA barn och inte endast vara fina, men tomma ord på papper.

 

 

RFSL Ungdom kongress, Örebro 2017