Situationen för hbtq-personer på flykt: Kongressutlåtande 2016

Varje kongress skrivs ett kongressutlåtande om en aktuell fråga som rör unga hbtq-personer. Det är som en debattartikel fast den får extra tyngd då hela kongressen ställer sig bakom det som står. Årets kongressutlåtande handlar om situationen för hbtq-personer på flykt.

I Sverige och övriga Europa ser vi idag hur rasistiska åsikter vinner mark. Samtidigt tvingas människor fly från sina hemländer av många olika anledningar. En av dessa anledningar kan vara att du blir förtryckt eller förföljd i ditt hemland på grund av din sexuella eller romantiska läggning och/eller ditt könsuttryck. Alla har rätt att söka asyl i Sverige om du flyr från till exempel förföljelse, förtryck och våld på grund av din hbtq-identitet. Migrationsverket skriver följande på sin hemsida:

 

Du har rätt att få skydd i Sverige om du känner välgrundad fruktan för förföljelse bland annat på grund av din sexuella läggning, ditt kön eller könsuttryck. När du har ansökt om asyl gör Migrationsverket en individuell bedömning av din rätt till skydd i Sverige.

 

Många hbtq-flyktingar berättar om hur svårt det är att vara på flykt som hbtq-person, men också om det bristfälliga bemötandet i Sverige. Exempelvis är det svårt att veta var en ska vända sig för att komma i kontakt med hbtq-kompetenta personer, bli väl bemött och hamna i en trygg miljö. Det krävs hbtq-kompetens på en rad olika områden för att garantera hbtq-flyktingar det bemötande de har rätt till, exempelvis bland handläggare på Migrationsverket, tolkar i asylprocesser och personal på asylboenden.

 

Tyvärr kan bristande hbtq-kompetens visa sig redan i första kontakten med myndigheter, däribland Migrationsverket. I Migrationsverkets svenskspråkiga informationstexter används exempelvis uttryck som ”han eller hon” som exkluderar ickebinära personer.

 

Det finns också hbtq-flyktingar som vittnar om förlegade frågeställningar från sina handläggare på Migrationsverket. Det handlar till exempel om att handläggaren kräver bevis. Det kan röra sig om att ge en ingående och trovärdig beskrivning av sitt känsloliv, sina attraktioner och sina sexuella erfarenheter eller att berätta om sitt eventuella engagemang i hbtq-aktivism i hemlandet, även om ett sådant engagemang inte krävs för att få uppehållstillstånd. Om Migrationsverket inte anser att redogörelsen är tillräckligt trovärdig och välformulerad kan de avslå ansökan om uppehållstillstånd. Men en kan fråga sig om det är rimligt att en person som har förföljts i sitt hemland på grund av sin hbtq-identitet ska tvingas redogöra för just den identiteten när den kommer till Sverige. Den psykologiska pressen ska ingen behöva utsättas för i ett sådant livsavgörande sammanhang och det är kränkande.

 

När en asylprocess ska tolkas kan tolkens bristfälliga hbtq-kompetens påverka hur Migrationsverket uppfattar den asylsökandes berättelse. När en asylsökande kommer från ett visst område med en specifik dialekt utses dessutom ofta en tolk från samma område. Det finns då risk för att den asylsökande inte vågar berätta utförligt om sin hbtq-identitet av rädsla för att denna information ska bli känd i hemområdet. Detta leder till felaktiga avslag. När personen sedan tvingas återvända till hemområdet innebär det livsfara när identiteten är röjd.

 

Ännu ett område som kräver förbättrad hbtq-kompetens är asylboenden. För en asylsökande hbtq-person är det viktigt att erbjudas en trygg boendemiljö. För att detta ska ske krävs en personal som har god kompetens för att bemöta en hbtq-flykting och hantera exempelvis homo-, bi- och transfobi bland de boende. Alternativet kan leda till att en person som flytt från förtryck på nytt upplever omständigheter som liknar de den flytt från. Detta är oförsvarbart.

 

I och med den inhumana flyktingpolitik som införts i Sverige sedan hösten 2015 har det blivit ännu svårare för hbtq-flyktingar att få uppehållstillstånd. De individuella prövningarna leder numera allt oftare till att hbtq-flyktingar faller under kategorin ”övriga skyddsbehövande” som inte längre garanteras uppehållstillstånd.

 

RFSL gör redan ett viktigt arbete inom detta område. En stor del av de hbtq-flyktingar som kommer till Sverige idag är under 30 år och som i många andra situationer är barn och ungdomar extra utsatta. RFSL Ungdom kommer under 2016 att fortsätta kämpa med att stärka alla hbtq-ungdomars rättigheter och vara en större del av det här arbetet!

 

RFSL Ungdom är en organisation som kämpar för mänskliga rättigheter. Rätten till en trygg vardag måste vara okränkbar och alla som behöver skydd ska få stanna i Sverige. Vi vägrar stå och se på hur mänskliga rättigheter inskränks med dagens asylpolitiska förslag och förändringar. Vi kräver att regeringen tar sitt ansvar i den här frågan och ser till att alla personer som behöver skydd får stanna i Sverige. Den som flyr har inget val.

 

 

 

För frågor, kontakta frank.berglund@rfslungdom.se