Självdefinition betyder att en person själv bestämmer hur den vill definiera sig. Ingen kan bestämma eller säga till dig att du är hbtq eller inte. Oavsett om det gäller könsidentitet, sexuell läggning eller pronomen så är det alltid upp till dig att definiera dig som du själv vill. Du har också lika mycket rätt att välja att inte definiera dig själv. Din definition har också rätt att ändras under livet.

används ofta för att beskriva en könsbekräftande process: den period då man exempelvis ändrar namn, pronomen och genomgår kroppsliga förändringar. Om en vill ändra juridiskt kön och/eller genomgå underlivskirurgi ses det ofta som slutet på en transition. Men för den som inte vill eller kan ändra exempelvis juridiskt kön är transitionen klar när en känner sig klar. Det handlar helt enkelt om att gå från A till B – oavsett vad B innebär för en enskild person.

är en medicinsk diagnos som för vissa är ett övergångsstadium tills man har förändrat sin kropp och ändrat juridiskt kön. Andra fortsätter att se sig själva som transsexuella även efter transitionen.

Den oskrivna regel som säger att man bara ska ha sexuella/romantiska relationer med en person åt gången – att man är monogam. Tvåsamhetsnormen bygger på en relationsnorm som innebär att alla ska ha en kärleksrelation/sexuell relation eller vilja ha det.

Norm som kommer från rasistiska föreställningar om vita personers överlägsenhet. Vithetsnormen är så utbredd att vit inte ses som en hudfärg, utan som det normala eller helt enkelt som “hudfärgad”.

Beskriver processen där någon blir utsatt för stereotypa föreställningar utifrån fördomar om deras bakgrund eller ursprung. Har man blivit utsatt för rasism har man också erfarenhet av rasifiering.

Vem eller vilka man faktiskt är ihop med. Det är inte alltid så att ens romantiska praktik stämmer överens med den romantiska läggning man har, den kan styras eller påverkas av till exempel normer eller förväntningar.

Sexuell läggning handlar om vem du kan bli sexuellt attraherad av eller kåt på. Ofta handlar sexuell läggning om att man gör ett urval av personer som man attraheras sexuellt av utifrån vilket kön de har, eller vilket kön man tror att de har. Sexuell läggning kan hänga ihop med romantisk läggning, men behöver inte göra det.

räknas ibland som ett begrepp under paraplybegreppet ”intergender” eller ”ickebinär” (se de orden). Den som är neutrois kan definiera sig bortom könskategorierna eller se neutrois som ett kön vid sidan om ”man” och ”kvinna”.

Är en gemensam bra-känsla, att alla inblandade är med på vad på som händer och vill att det händer + samtycke. Samtycke kan finnas utan ömsesidighet, men ömsesidighet kan aldrig finnas utan samtycke.

är till exempel hon, han, hen och den – det man vill bli kallad när någon pratar om en i tredje person (till exempel: hen är snäll, jag tycker om hen). Pronomen kan hänga ihop med ens kön/könsidentitet, men behöver inte göra det. En del vill bli omnämnda med förnamn i stället för med pronomen. Om man är osäker på någons pronomen kan man fråga i ett enskilt samtal (till exempel: ”Vilket pronomen har du/Har du något pronomen/Vilket pronomen vill du att jag använder om dig?”), använda personens namn i stället för pronomen eller vända sig till personen och säga ”du” om man deltar tillsammans i en grupp.

En person som varken känner sig som tjej eller kille, utan till exempel som både och, mitt emellan, som ett annat kön eller inget kön, eller som har en flytande könsidentitet. En del ickebinära vill ändra på kroppen med olika typer av könsbekräftande behandlingar och/eller byta juridiskt kön. Ickebinära är ett samlingsbegrepp, det går att vara ickebinär på många olika sätt, till exempel non-gender, agender, genderqueer eller intergender. Du kan läsa mer om olika ickebinära identiteter i ordlistan på Transformering.se.

En person som är född med en kropp vars inre och/eller yttre fysiska egenskaper inte stämmer överens med samhällets förväntningar om hur en typisk tjej- eller killkropp ska se ut. Det finns många olika intersex-variationer.

Olika sätt att ändra på kroppen så att den stämmer bättre överens med ens könsidentitet. Några könsbekräftande behandlingar är hormonbehandling, hårborttagning och olika slags operationer.

Att man till exempel blir kallad för eller utsatt för något som man själv upplever som en kränkning. Avsikten hos den som utsätter avgör inte om något verkligen är en kränkning, utan det är upplevelsen hos den som blir utsatt som avgör.

eller att draga innebär att man leker med könsuttryck, ofta genom att överdriva typiskt maskulina eller typiskt feminina uttryck. Att vara dragqueen (överdriva typiskt feminina uttryck) eller dragking (överdriva typiskt maskulina uttryck) är inte samma sak som att vara transvestit, däremot finns det många som inte känner att det finns någon tydlig gräns mellan transvestism och drag för dem själva. Drag är ofta något politiskt eller en form av scenkonst. Alla kan vara dragqueen eller dragking – oavsett kön. Man kan också blanda olika könsuttryck när man dragar: det kallas crossdrag.

Är enligt WHO:s definition ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsvariation.

är föreställningen om att det bara finns två kön och att dessa kön är olika och ska komplettera varandra. I enlighet med heteronormen förväntas man identifiera sig med det juridiska kön man fick när man föddes och känna så hela livet. Heteronormen innebär även att heterosexuella relationer ses som mer naturliga eller självklara än andra relationer, att heterosexualitet är förväntat och ges privilegier i fråga om exempelvis lagstiftning eller bekräftelse. Förväntan på att vara cisperson är en del av heteronormen men det kan ofta vara relevant att titta specifikt på cisnormen (förväntan på att vara cisperson och de privilegier cispersoner har), exempelvis för arbetsplatser som kommit en bra bit när det kommer till att bemöta alla unga likvärdigt oavsett sexualitet men där det finns en del kvar att arbeta med när det kommer till att nå unga transpersoner.
Heteronormen påverkar människors språk, tankar och tolkningar. Genom att bli medveten om och reflektera kring normer kring kön och sexualitet går det att granska sig själv och sitt arbete för att hitta sätt att inkludera och synliggöra fler. Detta brukar benämnas normkritik eller normmedvetenhet. Inom normkritiskt arbete fokuserar man även på normer kring exempelvis hudfärg, etnicitet, ålder, funktionalitet, klass och religion samt hur dessa normer samverkar.

Homo- och bisexualitet är sexuella läggningar. Som homosexuell attraheras du av och blir kär i personer av samma kön som du själv. Som bisexuell attraheras du av och blir kär i människor oavsett vilket kön de har.

är den som inte känner någon sexlust eller som har lågt eller inget intresse för att ha sex. Asexualitet är inte samma sak som att inte kunna bli kär i någon, utan rör enbart sexuell lust. Asexualitet är inte heller samma sak som att ha problem med lusten. Om man är asexuell har man snarare problem med att människor förväntar sig att man ska vara intresserad av sex eller vilja ha sex. Som asexuell kan man vara exempelvis homosexuell, heterosexuell eller bisexuell, men en del personer definierar sig enbart som asexuella.

En person som kan bli attraherad av, kär i och/eller kåt på personer av samma kön som en själv och med annat kön än en själv. Pansexuell är ett annat begrepp som betyder att man kan bli attraherad av, kär i och/eller kåt på personer oavsett kön.

är, lite väl förenklat, den som inte är transperson. Helt enkelt en person vars kropp, juridiska kön och könsidentitet hänger ihop enligt normen. En person som föddes med snippa och fick ”kvinna” registrerat i folkbokföringen och som alltid har sett sig själv som tjej/kvinna är till exempel en cistjej/ciskvinna. Många cispersoner uttrycker sig också – med hjälp av till exempel kläder, hår eller kroppsspråk – på sätt som stämmer överens med det kön de blev tilldelade vid födseln.

Att en person blir utsatt för kränkningar som har att göra med en diskrimineringsgrund, som sexuell läggning, kön eller etnicitet. De som utsätter personen har en liknande sysselsättning som personen, till exempel att de jobbar tillsammans eller går i skolan tillsammans.

En person vars könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med normen för det kön personen tilldelades när den föddes. Transpersoner är ett samlingsbegrepp – det går att vara transperson på många olika sätt.

Kan handla om akademisk teori, aktivism eller identitet. Oavsett vilket handlar det om en kritik mot idéer om vad som anses vara normalt. En del ser sin könsidentitet eller sin sexualitet som queer.

Vem som blir synliggjord i media, kultur och politik.

En metod för att skapa ett tryggare sammanhang där personerna som deltar har gemensamma erfarenheter av vissa former av förtryck eller utsatthet.

Vem eller vilka man faktiskt har sex med. Det är inte alltid så att ens sexuella praktik stämmer överens med den sexuella läggning man har, utan kan styras eller påverkas av till exempel normer eller förväntningar.

man-till-kvinna på svenska, används ofta för att beskriva den resa en transsexuell tjej gör eller har gjort. En transtjej känner sig som och är tjej som blev kroppsligt och juridiskt kategoriserad som kille när hon föddes. Många transtjejer vill förändra sin kropp med hormonbehandling och/eller kirurgi och byta juridiskt kön så att kroppen och det juridiska könet stämmer mer överens med könsidentiteten.

Är oskrivna regler, eller osynliga ideal, som man förväntas förhålla sig till. En del normer är bra, som att säga hej till varandra när vi möts, men många normer – som de om kön, sexualitet eller funktionsvariationer – skapar dock ojämlikhet och diskriminering. Normer värderar och gör att människor får väldigt olika förutsättningar i samhället. Normer syns inte alltid förrän någon bryter mot dem.

är ett begrepp som kan användas av exemplevis personer som genomgått könsbekräftande behandling och som inte längre ser sig som trans. Det är alltid upp till den egna individen att själv välja hur en vill omnämna sin könsidentitet och/eller eventuell transidentitet.

kan den person kalla sig som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna–man-uppdelningen av kön. Intergender betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. En del är både tjej och kille, andra befinner sig mellan de kategorierna. Många intergenderpersoner är inget kön. En del intergenderpersoner vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi. Se även ”ickebinär” i ordlistan.

avgörs av hur någon definierar eller identifierar sig själv. När man föds får man ett juridiskt kön, i Sverige antingen kvinna eller man. I de allra flesta fall avgörs det juridiska könet av hur ens kropp, eller mer bestämt ens yttre könsorgan, ser ut och tolkas strax efter födseln. Därför finns det en förväntan om att ett visst juridiskt kön ska hänga ihop med en viss typ av könsorgan. Det som avgör kön är dock ens könsidentitet, alltså hur man själv definierar sig i fråga om kön.

betyder att man lider av, eller upplever hinder i sin vardag på grund av, att ens könsidentitet inte stämmer överens med det kön man blev tilldelad vid födseln. En vanlig form av könsdysfori är det man kan kalla kroppslig könsdysfori – att delar av kroppen inte känns rätt eftersom de inte stämmer överens med ens könsidentitet. Könsdysfori kan också vara social och handla om att andra inte ser och behandlar en som den man faktiskt är. Alla transpersoner har inte könsdysfori. Könsdysfori kan också se mycket olika ut för olika personer – den kan handla om olika delar av kroppen och vara olika i olika situationer, till exempel. Om man har könsdysfori kan man vilja genomgå könsbekräftande behandling. Sådan behandling gör ofta att könsdysforin minskar.

Ett paraplybegrepp för att ha kärleksrelationer/sexuella relationer på andra sätt än enligt tvåsamhetsnormen. Den gemensamma nämnaren är att man kan ha flera samtidiga relationer, och att alla inblandade är med på att man har relationerna på det sättet. Det går att vara flersam på många sätt. Två exempel är poly/polyamori och relationsanarki.

Står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera. Det är ett samlingsbegrepp för personer som bryter mot normer för kön och/eller sexuell läggning.

I samhället finns det oskrivna regler som kontrollerar hur en person förväntas vara, leva och se ut. Heteronormen är en av samhällets starkaste normer och påverkar alla. Till exempel så sätter heteronormen upp förväntningar på att alla människor antingen är pojke eller flicka och att man hela livet ska definiera sig som det kön man tilldelades när man föddes. Heteronormen säger också att män ska vara maskulina och kvinnor feminina och att män och kvinnor förväntas bli attraherade av och kära i varandra. Heteronormen innebär att människor begränsas och hindras att utforska och upptäcka sig själv. Heteronormen skapar nackdelar för de som bryter mot den och fördelar till de som passar in i den.

En person som kan bli attraherad av, kär i och/eller kåt på personer av samma kön som den själv.

räknas ibland som ett begrepp under paraplybegreppet ”intergender” eller ”ickebinär” (se de orden). Den som är agender är inget kön eller relaterar inte till kön.

räknas ibland som ett begrepp under paraplybegreppet ”intergender” eller ”ickebinär” (se de orden). Den som är bigender har två kön samtidigt eller växlar mellan två kön. Det kan vara kille och tjej, tjej och en ickebinär identitet, kille och en ickebinär identitet, eller två ickebinära kön.

Det finns flera normer som hänger ihop med heteronormen. En av dem är cisnormen, att man förväntas vara cisperson. Cisperson är, väldigt förenklat, den som inte är transperson. Helt enkelt en person vars kropp, juridiska kön, könsidentitet och könsuttryck hänger ihop på ett linjärt sätt. En person som föddes med snippa och då fick ”kvinna” registrerat i folkbokföringen, som ser och alltid har sett sig själv som tjej/kvinna och som andra personer uppfattar som en tjej/kvinna är till exempel en cistjej/ciskvinna. Många cispersoner har aldrig ens tänkt på att de har en könsidentitet, så ordet ”cis-person” kan också fungera som ett sätt att uppmärksamma detta.

är ett begrepp många gillar att använda i stället för ”transvestit” (se det ordet).

Vithetsnormen sätter ord på det som ger fördelar i samhället, det som privilegieras. Vithet är en social konstruktion som beskriver en maktposition i samhället och är något som ger en person eller grupp privilegier. Vem som uppfattas som vit eller vilka egenskaper och beteenden som kopplas till vithet kan variera över tid och i olika sammanhang.

Rasifiering är processen, alltså vad som händer, när en person eller en grupp människor utsätts för rasism. Ordet rasifiering används för att beskriva vad som sker när personen eller gruppen tillskrivs egenskaper och beteenden utifrån föreställningar om hudfärg, etnicitet, religion, språk och/eller nationalitet. På samma sätt som begreppet ”vithet” visar begreppet rasifiering på de sociala konstruktioner och föreställningar som är grunden för en rasistisk struktur.

Att följa eller bryta mot normer kan ge mer eller mindre makt. Makt handlar om att ha möjligheter, förutsättningar och resurser exempelvis i form av pengar eller att bli lyssnad på. Personer som passar in i samhällets normer har till exempel lättare att få jobb, bostad och hög lön. Ju fler normer en passar in i, desto mer makt har en ofta i form av status, trygghet och pengar.

Självklart finns det många som bryter mot normer och förväntningar! Med ett normkritiskt tänk blir det enklare att synliggöra många olika sätt att vara på.

Kom ihåg att det inte är fel att passa in i normer. Det som är fel är att personer som bryter mot normer osynliggörs, trakasseras eller saknar vissa rättigheter.

Ett sätt att förändra världen är att engagera sig normkritiskt.
Det är precis vad det låter som: att tänka kritiskt kring och ifrågasätta normer.

Normkritik handlar om att se normer som ger negativa följder och synliggöra dem. Ett normkritiskt engagemang innebär att ifrågasätta de normer som gör att människor har olika möjligheter och rättigheter.

När en exempelvis pratar om tolerans innebär det att uppmärksamma den som inte följer normen och tolerera den. Inom normkritik synliggör en istället vad normen eller normerna är, hur de upprätthålls och vad normerna får för konsekvenser.

Normer är osynliga regler och förväntningar, som varierar i tid och plats. Många normer handlar om vilka vi förväntas vara och hur vi förväntas leva. Det kan exempelvis vara normer som har att göra med kön, könsidentitet, könsuttryck, sexualitet, etnicitet, hudfärg, religion, funktionsförmåga, ålder eller klass.

Normer och förväntningar gör att vissa personer blir mer självklara än andra, får mer makt, bekräftelse eller slipper förklara sig. Normer kan uppfattas som neutrala och ”normala” för den som följer den, ibland synliggörs den inte förrän någon bryter mot den.

Normer berör alla människor. De som följer normen blir mer självklara än andra, får mer makt, bekräftelse och slipper förklara sig. Ett annat ord för sådana fördelar är privilegier.

Exempel på norm: Heteronorm, vithetsnorm, cis-norm.

När du eller din grupp engagerar dig antirasistiskt, fundera över hur ni gynnas eller missgynnas av vithetsnormer. Det är viktigt att ansvaret för att förändra och påverka inte läggs hos personer som drabbas av rasism, men samtidigt är det viktigt att tänka på vem eller vilka som formulerar de problem som ni vill åtgärda och hur. Det handlar om att ge personer som drabbas av förtryck tolkningsföreträde över problem och lösningar. Ett normkritiskt antirasistiskt engagemang innebär att både fundera på hur makt fördelas och ser ut i den egna gruppen och hur ni genomför ert engagemang.

Normer hänger ihop med varandra. Det kan beskrivas som att normer samverkar, eller normsamverkan. Ett annat ord som brukar användas för att beskriva det är intersektionalitet.

För att förstå den värld vi lever i räcker det inte med att titta på en norm och hur den tar sig uttryck. Utan vi behöver se hur olika normer hänger ihop med varandra och vad det ger för konsekvenser. En kan exempelvis vara normföljare på ett område men vara normbrytare på ett annat område.

Exempel på normsamverkan: En vit kille som använder rullstol möter inte rasism, men är å andra sidan tvungen att fundera på hur han ska kunna vara delaktig och om han kan röra sig med rullstol där andra rör sig.

Intersektionalitet är ett ganska krångligt ord som kan vara svårt att beskriva och förstå, men väldigt viktigt. Begreppet handlar huvudsakligen om att en människa inte bara är en enda identitet, till exempel könsidentitet. Människor har även en sexualitet, en ålder, en klassbakgrund, en etnicitet, en kroppsfunktion, ett utseende och mycket mer. Utifrån allt det här finns olika normer och förtryck i samhället. Alla kvinnor möter inte samma typer av förtryck, eftersom det inom den stora gruppen kvinnor finns massor olika erfarenheter och identiteter. Intersektionell feminism kämpar mot rasism, homofobi, klass-samhället, transfobi och könsmaktsordningen på en och samma gång.

När ett barn föds börjar samhället och omgivningen omedelbart forma barnet till ett visst kön. Vilket det blir av de två kategorierna tjej och kille bestämmer sjukhuspersonalen genom att titta på barnets kropp: snippa eller snopp?

Samhället utgår från att det finns två helt olika kön med två helt olika kroppar. Beroende på vilken kategori som väljs åt barnet förväntar sig samhället olika egenskaper och intressen hos personen. Det kallas även för att samhället skapar genus. Egenskaper som till exempel omvårdande, tyst, söt, duktig och svag kopplas ihop med ”tjej” och egenskaper som utåtriktad, högljudd, häftig, hatar att städa och aldrig gråter kopplas ihop med ”kille”.

Detta är sociala konstruktioner, alltså samhällets påhitt, och det skapar osynliga regler och förväntningar för ”tjejer” och ”killar”. Detta påverkar alla, oavsett om en är trans eller cis. Problemet är att de två kategorierna ”tjej” och ”kille” är väldigt begränsande och att personer som passar in i stora delar av kategorin ”kille” ofta ges fördelar.

Genusperspektiv handlar om att titta på hur tjejer och killar behandlas olika och ges olika möjligheter. Det handlar även om att titta på hur personer som inte definierar sig som tjejer eller killar hamnar i kläm. En belyser dessa olikheter för att sedan kunna göra något åt det.

Genusperspektiv är en viktig del inom feminism. Det finns olika sorters feminismer. Gemensamt för all feminism är att en ser att kvinnor som grupp har mindre makt, status, rättigheter, möjligheter och inflytande än män som grupp och att det är något som måste förändras.

Feminism handlar alltså om att belysa och förändra orättvisor baserade på genus och kön. Det kan vara skillnader i lön, talutrymme eller förebilder. Dessa orättvisor kallas också könsmaktsordning. Det är viktigt att komma ihåg att könsmaktsordningen i första hand handlar om strukturella orättvisor mellan kvinnor och män, inte skillnader mellan enskilda personer.

Förkortningen hbtq står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queers. Eftersom normer kring kön och sexualitet är tätt sammanlänkade förenas hbtq-personer i kampen för lika rättigheter och möjligheter oavsett könsidentitet, sexualitet och könsuttryck. Två andra ord som dyker upp när man talar om dessa frågor är heterosexualitet och cispersoner.

Antirasism handlar om att göra saker som motverkar de rasistiska strukturer som präglar vårt samhälle. Om en vill engagera sig antirasistiskt kan det vara bra att ha koll på några begrepp och vad de betyder.

Att en person blir utsatt för kränkningar som har att göra med en diskrimineringsgrund, som sexuell läggning, kön eller etnicitet. De som utsätter personen har en liknande sysselsättning som personen, till exempel att de jobbar tillsammans eller går i skolan tillsammans.

En person vars könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med normen för det kön personen tilldelades när den föddes. Transpersoner är ett samlingsbegrepp – det går att vara transperson på många olika sätt.

Kan handla om akademisk teori, aktivism eller identitet. Oavsett vilket handlar det om en kritik mot idéer om vad som anses vara normalt. En del ser sin könsidentitet eller sin sexualitet som queer.

Vem som blir synliggjord i media, kultur och politik.

En metod för att skapa ett tryggare sammanhang där personerna som deltar har gemensamma erfarenheter av vissa former av förtryck eller utsatthet.

Vem eller vilka man faktiskt har sex med. Det är inte alltid så att ens sexuella praktik stämmer överens med den sexuella läggning man har, utan kan styras eller påverkas av till exempel normer eller förväntningar.

man-till-kvinna på svenska, används ofta för att beskriva den resa en transsexuell tjej gör eller har gjort. En transtjej känner sig som och är tjej som blev kroppsligt och juridiskt kategoriserad som kille när hon föddes. Många transtjejer vill förändra sin kropp med hormonbehandling och/eller kirurgi och byta juridiskt kön så att kroppen och det juridiska könet stämmer mer överens med könsidentiteten.

Är oskrivna regler, eller osynliga ideal, som man förväntas förhålla sig till. En del normer är bra, som att säga hej till varandra när vi möts, men många normer – som de om kön, sexualitet eller funktionsvariationer – skapar dock ojämlikhet och diskriminering. Normer värderar och gör att människor får väldigt olika förutsättningar i samhället. Normer syns inte alltid förrän någon bryter mot dem.

är ett begrepp som kan användas av exemplevis personer som genomgått könsbekräftande behandling och som inte längre ser sig som trans. Det är alltid upp till den egna individen att själv välja hur en vill omnämna sin könsidentitet och/eller eventuell transidentitet.

kan den person kalla sig som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna–man-uppdelningen av kön. Intergender betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. En del är både tjej och kille, andra befinner sig mellan de kategorierna. Många intergenderpersoner är inget kön. En del intergenderpersoner vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi. Se även ”ickebinär” i ordlistan.

avgörs av hur någon definierar eller identifierar sig själv. När man föds får man ett juridiskt kön, i Sverige antingen kvinna eller man. I de allra flesta fall avgörs det juridiska könet av hur ens kropp, eller mer bestämt ens yttre könsorgan, ser ut och tolkas strax efter födseln. Därför finns det en förväntan om att ett visst juridiskt kön ska hänga ihop med en viss typ av könsorgan. Det som avgör kön är dock ens könsidentitet, alltså hur man själv definierar sig i fråga om kön.

betyder att man lider av, eller upplever hinder i sin vardag på grund av, att ens könsidentitet inte stämmer överens med det kön man blev tilldelad vid födseln. En vanlig form av könsdysfori är det man kan kalla kroppslig könsdysfori – att delar av kroppen inte känns rätt eftersom de inte stämmer överens med ens könsidentitet. Könsdysfori kan också vara social och handla om att andra inte ser och behandlar en som den man faktiskt är. Alla transpersoner har inte könsdysfori. Könsdysfori kan också se mycket olika ut för olika personer – den kan handla om olika delar av kroppen och vara olika i olika situationer, till exempel. Om man har könsdysfori kan man vilja genomgå könsbekräftande behandling. Sådan behandling gör ofta att könsdysforin minskar.

Ett paraplybegrepp för att ha kärleksrelationer/sexuella relationer på andra sätt än enligt tvåsamhetsnormen. Den gemensamma nämnaren är att man kan ha flera samtidiga relationer, och att alla inblandade är med på att man har relationerna på det sättet. Det går att vara flersam på många sätt. Två exempel är poly/polyamori och relationsanarki.

Står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera. Det är ett samlingsbegrepp för personer som bryter mot normer för kön och/eller sexuell läggning.

I samhället finns det oskrivna regler som kontrollerar hur en person förväntas vara, leva och se ut. Heteronormen är en av samhällets starkaste normer och påverkar alla. Till exempel så sätter heteronormen upp förväntningar på att alla människor antingen är pojke eller flicka och att man hela livet ska definiera sig som det kön man tilldelades när man föddes. Heteronormen säger också att män ska vara maskulina och kvinnor feminina och att män och kvinnor förväntas bli attraherade av och kära i varandra. Heteronormen innebär att människor begränsas och hindras att utforska och upptäcka sig själv. Heteronormen skapar nackdelar för de som bryter mot den och fördelar till de som passar in i den.

En person som kan bli attraherad av, kär i och/eller kåt på personer av samma kön som den själv.

räknas ibland som ett begrepp under paraplybegreppet ”intergender” eller ”ickebinär” (se de orden). Den som är agender är inget kön eller relaterar inte till kön.

räknas ibland som ett begrepp under paraplybegreppet ”intergender” eller ”ickebinär” (se de orden). Den som är bigender har två kön samtidigt eller växlar mellan två kön. Det kan vara kille och tjej, tjej och en ickebinär identitet, kille och en ickebinär identitet, eller två ickebinära kön.

Det finns flera normer som hänger ihop med heteronormen. En av dem är cisnormen, att man förväntas vara cisperson. Cisperson är, väldigt förenklat, den som inte är transperson. Helt enkelt en person vars kropp, juridiska kön, könsidentitet och könsuttryck hänger ihop på ett linjärt sätt. En person som föddes med snippa och då fick ”kvinna” registrerat i folkbokföringen, som ser och alltid har sett sig själv som tjej/kvinna och som andra personer uppfattar som en tjej/kvinna är till exempel en cistjej/ciskvinna. Många cispersoner har aldrig ens tänkt på att de har en könsidentitet, så ordet ”cis-person” kan också fungera som ett sätt att uppmärksamma detta.

är ett begrepp många gillar att använda i stället för ”transvestit” (se det ordet).

kan beteckna en transtjej som inte genomgått underlivskirurgi. Ordet kan vara kränkande, därför ska man inte använda det om andra personer om man inte vet att de vill bli benämnda så. Om sig själv kan man använda det eller de ord som känns bra och som har en mening för en själv.

är ett mångtydigt begrepp som betyder olika saker för olika personer. En del definierar det som att man vill förändra sin kropp utan att vara transsexuell. En del definierar det som att man är transsexuell men inte vill ändra på sin kropp. En del definierar det som att ens könsidentitet inte stämmer överens med ens juridiska kön, utan att man är intergender, nongender, transsexuell, transvestit eller bigender (se de orden). Många anser att transgender inte är en könsidentitet i sig utan ett sätt att förklara hur man förhåller sig till eller uttrycker sin könsidentitet. När ”transgender” används i engelskspråkiga sammanhang motsvarar det svenskans ”trans” eller ”transperson”.

är ett paraplybegrepp som syftar till att rymma hela den mångfald av identiteter, grupper och personer som på olika sätt identifierar sig med begreppet trans. Transperson kan alltså den person kalla sig som bryter mot samhällets normer för kön och könsidentitet. Trans (som i ”att vara trans”) används med samma betydelse. Gemensamt för transpersoner är att ens könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön man blev tilldelad när man föddes och som bestämdes av hur ens kropp såg ut och tolkades då. Begreppet transpersoner inbegriper människor som vill förändra sin kropp och/eller ändra juridiskt kön (transsexuella och en del ickebinära personer), personer som inte är vare sig kvinna eller man (till exempel bigender, genderqueer, ickebinär, intergender), människor som använder kläder och andra attribut som brukar anses som typiska för ett annat kön än det man blivit tilldelad (crossdresser, transvestit), artister som överdriver könskodade attribut när de uppträder (drag) och personer som inte vill, kan eller tycker att det är viktigt att definiera sig i fråga om kön (till exempel agender, ickebinär, neutrois, nongender). Trans har ingenting med ens sexualitet att göra, utan det handlar om könsidentitet. Som transperson kan man vara homosexuell, heterosexuell, bisexuell, asexuell eller något annat.

kan den person kalla sig som använder sig av ett annat könsuttryck än det som förväntas av personen utifrån hens juridiska kön. Det kan handla om kläder, smink, hår, kroppsspråk, röstläge och andra attribut. En del personer klär om helt, andra har några enstaka detaljer eller plagg. Man kan klä om mer eller mindre ofta. Juridiska män som klär sig i typiska kvinnokläder är den mest välkända formen av transvestism. Juridiska kvinnor som ibland klär sig i typiska manskläder brukar inte uppfattas som transvestiter: det är helt enkelt mer socialt accepterat i västvärlden i dag att vara tjej i killkläder och man sticker inte ut på samma sätt. Men en tjej som använder typiska killkläder och -attribut kan förstås vara transvestit eller crossdresser, det beror på vilken betydelse hon själv lägger i könsuttrycket. Crossdresser betyder samma sak men har blivit en allt vanligare synonym för transvestit.

är ett begrepp som kan användas för att beskriva personer som bryter mot normer för kön och tillhör olika urfolk. Till exempel har samer, urfolk i Nordamerika och first nations i Kanada begrepp eller sociala roller som motsvarar begreppet two-spirit. Om man inte själv tillhör en sådan grupp bör man inte använda ordet för att beskriva sig själv.

Queer handlar om att inte passa in i normer för kön, sexualitet eller relationer. Det kan också handla om att du inte vill eller kan definiera ditt kön eller din sexuella läggning. Queer kan vara att du blir kär i fler än en person åt gången eller att du inte vill definiera dig som tjej eller kille. Eller så kan queer vara att du blir kär i människor, inte i deras kön. Queer kan alltså betyda många olika saker och det kan skilja sig åt mellan olika personer.

Romantisk läggning handlar om vem du kan bli romantiskt attraherad av eller kär i. Ofta handlar romantisk läggning om att man gör ett urval av personer som man kan attraheras romantiskt av utifrån vilket kön de har, eller vilket kön man tror att de har. Romantisk läggning kan hänga ihop med sexuell läggning, men behöver inte göra det.

Den oskrivna regel som säger att alla ska ha sex eller vilja ha sex.

Innebär att kränkningar “läggs på hög” hos personer i utsatta grupper, till exempel hos hbtq-personer, och att den sammanlagda effekten blir större än summan av de enskilda kränkningarna. Ett exempel på minoritetsstress är att ständigt bli omnämnd med fel pronomen. Minoritetsstress kan också vara att ständigt behöva vara på sin vakt och beredd på att bli utsatt.

Till exempel hon, han, hen, den. Det ord man använder när man pratar om en person som inte är med i samtalet.

Heteronormen hänger ihop med andra begränsande normer och maktstrukturer i vårt samhälle. Normer kring hudfärg, etnicitet, funktionsförmåga, ålder, klass, längd och vikt påverkar också ens rörelseutrymme. Till exempel riskerar den som bryter mot vithetsnormen i det svenska samhället att mötas av olika uttryck för rasism, medan den som följer vithetsnormen har privilegiet att tas för given och att slippa bli ifrågasatt utifrån sin hudfärg. På samma sätt gynnas den som har en förväntad funktionsförmåga genom att ha större tillgång till samhället på en mängd olika områden. För den som följer en viss norm kan det vara svårt att ens se att den finns där. Oftast blir normerna synliga först när någon bryter mot dem. Den som bryter mot en viss norm har ofta lättare att se hur just den normen tar sig uttryck, än personer som följer och gynnas av att normen ser ut som den gör. Hur normerna påverkar en själv kan också variera genom livet och i olika situationer.

Är en person som varken känner sig som tjej eller kille, utan till exempel som både och, mitt emellan, som ett annat kön eller inget kön, eller som har en flytande könsidentitet. En del icke-binära vill ändra på kroppen med olika typer av könsbekräftande behandlingar och/eller byta juridiskt kön. Icke-binära är ett samlingsbegrepp, det går att vara icke-binär på många olika sätt.

Ett begrepp med ursprung i black feminism-rörelsen. Kan översättas med normsamverkan eller förtryckssamverkan och beskriver hur personer som bryter mot normer på flera sätt, till exempel hbtq-personer som bryter mot vithetsnormen, som grupp är mer utsatta än personer som bryter mot normer på endast ett sätt.

Ett samlingsbegrepp med flera olika betydelser. Juridiskt kön är det som står i folkbokföringen om man är folkbokförd i Sverige; man eller kvinna. Om du har ett svenskt personnummer kan man också se vilket juridiskt kön du har på den näst sista siffran i personnumret. Kropp handlar om att det finns förväntningar om hur en typisk kvinnokropp respektive manskropp ska se ut. Könsuttryck handlar om hur man uttrycker kön på olika sätt. Könsidentitet handlar om hur man själv känner – hur man identifierar sig i fråga om kön.

Att uttrycka sig med olika könade attribut, alltså sådant som enligt normer markerar kön, till exempel genom att använda eller inte använda smink, de kläder man har, den frisyr man har eller det kroppsspråk man använder. Det är tyvärr inte en självklarhet att man kan ha det könsuttryck man själv skulle vilja.

används ibland som ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen, till stora delar på samma sätt som ”intergender” och ”ickebinär” (se de orden). För en del är queer ett skällsord.

är ett gammalt ord för personer som har en kropp som inte går att könsbestämma som antingen tjej eller kille enligt samhällets normer för kön. I dag används ordet intersexuell (se Intersexualism) om människor medan hermafrodit syftar på kroppsliga egenskaper hos djur. Ordet hermafrodit kan vara kränkande och bör inte användas om andra personer om man inte vet att de vill bli benämnda så. Om sig själv kan man använda det eller de ord som känns bra och som har en mening för en själv.

är den som blir kär i och attraherad av någon av ett annat kön än det som den själv har.

En person som inte blir kär i personer, som inte är intresserad av att ha kärleksrelationer, eller som blir kär i personer eller är intresserad av att ha kärleksrelationer bara under vissa förutsättningar. Olika personer är aromantiska på olika sätt. Att vara aromantisk och asexuell kan hänga ihop, men behöver inte göra det.

En person som kan bli attraherad av, kär i och/eller kåt på personer av samma kön som en själv och med annat kön än en själv. Pansexuell är ett annat begrepp som betyder att man kan bli attraherad av, kär i och/eller kåt på personer oavsett kön.

En person vars könsidentitet stämmer överens med normen för det kön personen tilldelades när den föddes – en person som inte är transperson.

Att överdriva könsuttryck, ofta på ett lekfullt och lustfyllt sätt, för att underhålla eller göra en poäng, eller som aktivism. Personer som gör drag kan vara cispersoner eller transpersoner.

Sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter.

är ett paraplybegrepp för den mångfald av personer som på olika sätt identifierar sig som trans. Gemensamt för transpersoner är att ens könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön man tilldelades när man föddes. Begreppet transpersoner inkluderar personer som vill förändra sin kropp genom könsbekräftande hormonbehandling/kirurgi och/eller byta juridiskt kön (till exempel transsexuella), personer som inte är vare sig kille eller tjej (till exempel genderqueers, ickebinära, intergenders), personer som använder kläder och andra attribut som brukar anses som typiska för ett annat kön än det juridiska kön man själv fick vid födseln (crossdressers, transvestiter) och personer som inte vill, kan eller tycker att det är viktigt att definiera sig i fråga om kön. Trans har ingenting med sexualitet att göra. Som transperson kan man vara homosexuell, heterosexuell, bisexuell, asexuell eller något annat. Läs mer om trans på transformering.se

En kille som tilldelades könet tjej när han föddes, eller en tjej som tilldelades könet kille när hon föddes. En del transsexuella vill ändra på kroppen med olika typer av könsbekräftande behandlingar och/eller byta juridiskt kön.

är ett samlingsbegrepp för identiteter och praktiker som på något sätt bryter mot heteronormen eller cisnormen (se heteronormativitet). För många innebär queer att inte vilja eller inte kunna definiera sig enligt de normer eller mallar som finns. Queer kan exempelvis innebära att inte vara heterosexuell, att inte vilja definiera sig i fråga om kön eller att ha flera kärleksrelationer parallellt.

Är en juridisk term som innebär att någon godkänner att någon gör något. Man kan samtycka om alltifrån att en organisation ska skicka nyhetsbrev till en till sexuella praktiker. Samtycke säger inget om bra-känsla, samtycka kan man göra av många olika skäl.

Sexuell läggning handlar om vem du kan bli sexuellt attraherad av eller kåt på. Ofta handlar sexuell läggning om att man gör ett urval av personer som man attraheras sexuellt av utifrån vilket kön de har, eller vilket kön man tror att de har. Sexuell läggning kan hänga ihop med romantisk läggning, men behöver inte göra det.

räknas ibland som ett begrepp under paraplybegreppet ”intergender” eller ”ickebinär” (se de orden). Den som är nongender är inget kön eller relaterar inte till kön.

Post exposure prophylaxis är en hivmedicin man kan få efter eventuell exponering för hivinfektion.

kan den person kalla sig som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna–man-uppdelningen av kön. Ibland används ”ickebinär” som ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen. Ickebinär betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. Vissa befinner sig mellan eller bortom kategorierna tjej och kille. Många ickebinära är inget kön. En del ickebinära vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi. Se även ”intergender” i ordlistan.

är en medicinsk diagnos som man kan få om ens kropp bryter mot samhällets normer för könade kroppar. Att vara intersex, eller ha ett intersextillstånd, är alltså inte samma sak som att vara transperson. Ofta nämner man intersex när man pratar om transfrågor eftersom det finns politiska frågor och intresseområden som kan vara gemensamma för intersexpersoner och transpersoner.

Alltifrån politisk makt, vem som bestämmer i och har inflytande över samhället, till makt i fråga om vem som blir lyssnad på i olika sammanhang, vem som självklart får synas och vilken möjlighet en person har att bestämma över sitt eget liv. Personer som följer normer har som grupp mer makt än personer som bryter mot normer.

är ett samlingsbegrepp för olika sätt att ändra på kroppen så att den stämmer mer överens med könsidentiteten. Det kan vara hormonbehandling, olika typer av kirurgi, permanent hårborttagning eller röst- och kommunikationsträning. Många pesoner ändrar även juridiskt kön i samband med denna behandling. Om man av vården i Sverige får en könsdyfori-diagnos (se ordet könsdysfori) bekostas den könsbekräftande behandlingen av landstinget. Behandlingen gör ofta att könsdysforin minskar. Oavsett vilket kön (vilken könsidentitet) man har kan behöva och få tillgång till könsbekräftande behandling. Vilket eller vilka slags könsbekräftande behandling man behöver är olika för olika personer. ”Könskorrigering” och ”att byta kön” är äldre begrepp för samma sak, men för transpersoner som grupp är de äldre orden missvisande – att korrigera betyder ju att ”rätta till fel”, och många transpersoner ser inte sin kropp på det sättet, och ”byta kön” beskriver illa vad könsbekräftande behandling är och går ut på. Om sig själv kan man dock alltid använda det eller de ord som känns bra och som har en mening för en själv.

kvinna-till-man på svenska, används ofta för att beskriva den resa en transsexuell kille gör eller har gjort. En transkille känner sig som och är en kille som blev kroppsligt och juridiskt kategoriserad som tjej när han föddes. Många transkillar vill förändra sin kropp med hormonbehandling och/eller kirurgi och byta juridiskt kön så att kroppen och det juridiska könet stämmer mer överens med könsidentiteten.

Att utsätta någon för våld – fysiskt eller verbalt – eller trakasserier grundade på att personen är, eller uppfattas som, exempelvis hbtq-person, funkisperson eller bekänner sig till någon religion. Hatbrott hänger, som trakasserier och diskriminering, ihop med diskrimineringsgrunderna. Se Hbtq-hat.

Den oskrivna regel som säger att alla ska vara antingen kille eller tjej och att alla ska vara heterosexuella. Att människor förväntas vara heterosexuella bygger på två normer som kan kallas för tvåkönsnormen (att det bara finns två kön) och cisnormen (att alla förväntas vara cispersoner och att det är kroppen som avgör vilket kön en person har).

är den som blir kär i och attraherad av någon av samma kön som den själv.

(assigned female at birth) betyder att någon tilldelats könet kvinna vid födseln. Personens kropp tolkades som en mer eller mindre typisk flickkropp, personen fick det juridiska könet kvinna, behandlades kanske på ett speciellt sätt för att hen lästes som flicka och förväntades antagligen också känna sig som en tjej när hen blev större. FAAB (female assigned at birth) och DFAB (designated female at birth) betyder samma sak. CAFAB (coercively assigned female at birth) betonar att tilldelandet skett utan att personen själv haft något att säga till om det – ungefär ”påtvingad könet kvinna vid födseln”.

En person som inte blir kåt på personer, som inte är intresserad av att ha sexuella relationer, eller som blir kåt på personer eller är intresserad av att ha sex bara under vissa förutsättningar. Olika personer är asexuella på olika sätt. Att vara asexuell och aromantisk kan hänga ihop, men behöver inte göra det.

Att ta vissa typer av droger i samband med sex för att förhöja upplevelsen, för kunna ha sex på vissa sätt och/eller kunna ha det under en period som ibland sträcker sig över flera dagar. Det kan också handla om att inte vilja vara så medveten om sin kropp. En risk med att ta droger i samband med sex är att man kan bli dålig på att läsa av båda sina egna och ens sexpartners signaler.

Cisperson handlar om att definiera sig som det kön du fick vid födseln, exempelvis att du föddes med snippa, har kvinnligt personnummer och känner dig som en tjej genom hela livet. Om du inte har erfarenhet av att vara transperson är du förmodligen cisperson. Begreppet ”cisperson” började användas för några år sedan för att sätta ord på normen. Ordet har inget med sexuell läggning att göra. Som cisperson kan du vara homo, hetero, bi eller queer.

Transperson är ett samlingsnamn för många olika sätt att vara trans på. Trans innebär att du inte känner dig som det kön du gavs vid födseln eller att du på något annat sätt bryter mot förväntningar kring könsidentitet eller könsuttryck. Könsidentitet är det kön du känner dig som. Könsuttryck är hur du uttrycker kön med kläder, kroppsspråk, frisyr och liknande. Som transperson kan du till exempel vara transsexuell eller intergender.

Som transsexuell känner du dig exempelvis som en kille och vill bli omnämnd som ”han” men föddes med snippa och fick ett kvinnligt personnummer. Eller så känner du dig som en tjej/hon men föddes med snopp och manligt personnummer. Många transsexuella personer vill förändra kroppen med hormoner/kirurgi och byta personnummer. Det kallas ibland för ”könsbyte”. Ett bättre ord är könskorrigering. Som transsexuell byter du inte kön utan du korrigerar (rättar till) kroppen och det juridiska könet.

Intergender handlar om att känna sig som varken tjej eller kille. Kanske vill du helst bli omnämnd som ”hen” istället för ”hon” eller ”han”. En del intergenders vill förändra kroppen med hormoner eller kirurgi.

Trans har inget med sexuell läggning att göra. Som transperson kan du vara homo, hetero, bi eller queer.

En person vars könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med normen för det kön personen tilldelades när den föddes. Transperson är ett samlingsbegrepp – det går att vara transperson på många olika sätt. Man kan till exempel vara transkille, transtjej eller icke-binär.

En person som, mer eller mindre ofta, ibland bara i vissa sammanhang, uttrycker sig enligt normen för ett annat kön än det personen tilldelades när den föddes. Till exempel en kille som klär sig, sminkar sig eller har vad som uppfattas som en typiskt tjejig frisyr.

Handlar om en kritik mot idéer om vad som anses vara normalt i samhället. En del ser sin könsidentitet eller sin sexualitet som queer då den kan bryta mot rådande värderingar i samhället eller osynliga regler som samhället har skapat. Queer är också ett sätt att vara eller tänka som ifrågasätter makt och orättvisa i samhället.

Betyder samma sak som fortplantning. Man kan reproducera både människor och fördomar.

att ge eller få sexuella handlingar mot ersättning. Ersättningen kan vara saker som sovplats, pengar, droger, resor och kläder.

Ett paraplybegrepp för olika sorters sexuellt våld, alltifrån trakasserier på internet, till oönskade händer på t.ex. ens könsdelar. Våldtäkt är inte ett sexuellt övergrepp, det är ett grövre brott enligt straffskalan och har således en egen definition.

Återkommande kränkningar som besvärande kommentarer eller hån från allmänheten mot en marginaliserad grupp. Leder till minoritetsstress.

Är oskrivna regler, eller osynliga ideal, som man förväntas förhålla sig till. En del normer är bra, som att säga hej till varandra när vi möts, men många normer – som de om kön, sexualitet eller funktionsvariationer – skapar dock ojämlikhet och diskriminering. Normer värderar och gör att människor får väldigt olika förutsättningar i samhället. Normer syns inte alltid förrän någon bryter mot dem.

Pre exposure prophylaxis är en hivmedicin som kan tas i förebyggande syfte om man löper stor risk att exponeras för hiv. Det är väldigt viktigt att veta sin hivstatus innan påbörjad behandling.

En person som kan bli attraherad av, kär i och/eller kåt på personer av samma kön som den själv.

Att man bedömer sig själv utifrån de fördomar, förutfattade meningar eller negativa föreställningar om hbtq-personer som finns i samhället. Internaliserat hbtq-hat kan handla om att man känner att det är sämre att vara homosexuell/bisexuell än att vara heterosexuell, eller att man känner att man själv inte “får” vara transperson. Man kan också internalisera andra typer av förtryck, som rasism eller funkofobi.

Ett samlingsbegrepp med flera olika betydelser. Juridiskt kön är det som står i folkbokföringen om man är folkbokförd i Sverige; man eller kvinna. Om du har ett svenskt personnummer kan man också se vilket juridiskt kön du har på den näst sista siffran i personnumret. Kropp handlar om att det finns förväntningar om hur en typisk kvinnokropp respektive manskropp ska se ut. Könsuttryck handlar om hur man uttrycker kön på olika sätt. Könsidentitet handlar om hur man själv känner – hur man identifierar sig i fråga om kön.

Vilket kön man själv känner att man har eller är, eller att man inte har/är något kön alls. Att identifiera sig som är detsamma som att vara – den som känner sig som både tjej och kille är både tjej och kille, den som inte känner sig som något kön är inget kön, och så vidare. Det är könsidentiteten som avgör vilket kön en person har eller är, inte vad det kan stå i folkbokföring eller id-handlingar, hur personens kropp ser ut eller hur andra uppfattar personen.

Fördomar, förutfattade meningar eller negativa föreställningar om personer som bryter mot förväntningar om fysisk och/eller intellektuell funktion. De negativa föreställningarna kommer vanligen från personer som själva är normfungerande. Funkofobi handlar på så sätt inte endast om negativa föreställningar, utan också om makt.

Är fördomar, förutfattade meningar eller negativa föreställningar om hbtq-personer. Ett annat namn är hbtq-fobi (ofta uppdelat i homofobi, bifobi, transfobi och queerfobi), men i fråga om hbtq rör det sig sällan om en ogrundad eller överdriven rädsla (som fobi egentligen betyder), utan om att man mer eller mindre aktivt är emot hbtq-personer. De negativa föreställningarna kommer vanligen från personer som inte själva är hbtq-personer. Hbtq-hat handlar på så sätt inte endast om negativa föreställningar, utan också om makt.

Heterosexualitet är en sexuell läggning: som heterosexuell tjej attraheras du av och blir kär i killar. Som heterosexuell kille attraheras du av och blir kär i tjejer.

(assigned male at birth) betyder att någon tilldelats könet man vid födseln. Personens kropp tolkades som en mer eller mindre typisk pojkkropp, personen fick det juridiska könet man, behandlades kanske på ett speciellt sätt för att hen lästes som pojke och förväntades antagligen också känna sig som en kille när hen blev större. MAAB (male assigned at birth) och DMAB (designated male at birth) betyder samma sak. CAMAB (coercively assigned male at birth) betonar att tilldelandet skett utan att personen själv haft något att säga till om det – ungefär ”påtvingad könet man vid födseln”.

är den som blir kär i och attraherad av personer oavsett kön.

är, väldigt förenklat, den som inte är transperson. En person vars kropp, juridiska kön, könsidentitet och könsuttryck hänger ihop enligt normen. Cis har inget med sexualitet att göra. Som cisperson kan man vara homosexuell, heterosexuell, bisexuell, asexuell eller något annat.

Att en person blir utsatt för kränkningar som har att göra med en diskrimineringsgrund, som sexuell läggning, kön eller etnicitet. De som utsätter personen har en maktposition över personen, till exempel en lärare som utsätter en elev eller en chef som utsätter en anställd.