När ett barn föds börjar samhället och omgivningen omedelbart forma barnet till ett visst kön. Vilket det blir av de två kategorierna tjej och kille bestämmer sjukhuspersonalen genom att titta på barnets kropp: snippa eller snopp?

Samhället utgår från att det finns två helt olika kön med två helt olika kroppar. Beroende på vilken kategori som väljs åt barnet förväntar sig samhället olika egenskaper och intressen hos personen. Det kallas även för att samhället skapar genus. Egenskaper som till exempel omvårdande, tyst, söt, duktig och svag kopplas ihop med ”tjej” och egenskaper som utåtriktad, högljudd, häftig, hatar att städa och aldrig gråter kopplas ihop med ”kille”.

Detta är sociala konstruktioner, alltså samhällets påhitt, och det skapar osynliga regler och förväntningar för ”tjejer” och ”killar”. Detta påverkar alla, oavsett om en är trans eller cis. Problemet är att de två kategorierna ”tjej” och ”kille” är väldigt begränsande och att personer som passar in i stora delar av kategorin ”kille” ofta ges fördelar.

Genusperspektiv handlar om att titta på hur tjejer och killar behandlas olika och ges olika möjligheter. Det handlar även om att titta på hur personer som inte definierar sig som tjejer eller killar hamnar i kläm. En belyser dessa olikheter för att sedan kunna göra något åt det.

Genusperspektiv är en viktig del inom feminism. Det finns olika sorters feminismer. Gemensamt för all feminism är att en ser att kvinnor som grupp har mindre makt, status, rättigheter, möjligheter och inflytande än män som grupp och att det är något som måste förändras.

Feminism handlar alltså om att belysa och förändra orättvisor baserade på genus och kön. Det kan vara skillnader i lön, talutrymme eller förebilder. Dessa orättvisor kallas också könsmaktsordning. Det är viktigt att komma ihåg att könsmaktsordningen i första hand handlar om strukturella orättvisor mellan kvinnor och män, inte skillnader mellan enskilda personer.