Vård och hälsa
Som asylsökande barn/ungdom under 18 år i Sverige har du rätt till vård som vilket annat barn i Sverige. Vården är kostnadsfri och det inkluderar tandvård. Medicinen kostar dock, men för dig med LMA-kort är den reducerad. Detta gäller även dig som är i Sverige utan ett myndighetsstöd och är under 18 år.
Om du är över 18 år har du rätt till vård som inte kan vänta. Det inkluderar förlossningsvård, abortvård, mödrahälsovård, vård enligt smittskyddslagen och preventivmedelsrådgivning. Vården är reducerad och kostar runt 50 kronor till både läkare och tandläkare. Är du i Sverige utan ett myndighetsstöd och är över 18 år så har du också rätt till vård som inte kan vänta.
Om du behöver glasögon så kan du få ekonomisk hjälp av Migrationsverket till det. En legitimerad optiker behöver ge ett utlåtande i vilket tre delar måste finnas med för att Migrationsverket ska gå med på att ge ekonomisk hjälp:
– Resultat av syn undersökningen
– Bedömning av behov av glasögon
– Ett kostnadsförslag (det måste vara det billigaste alternativet)
Skola
Det är din kommun som ansvarar för att du ska få gå i skolan på samma villkor som andra barn i kommunen. Det gäller både förskola, grundskola och gymnasiet. För att läsa på gymnasiet måste du börja innan du fyller 18 år.
Om du har svårigheter i skolan ska du kontakta ansvariga på skolan och prata med dem. Det är rektorns ansvar att se till att din skolgång blir så bra som möjligt utifrån dina behov/det du behöver. Din rätt till utbildning gäller även om du har fått ett beslut om avvisning eller utvisning fram till den dagen du lämnar landet.
Du har rätt till Svenska för invandrare (SFI) när du har fått ett uppehållstillstånd genom din kommun. Det finns ingen övre åldersgräns för att gå på SFI men du måste vara minst 16 år. Det är gratis att läsa SFI.
God man
Du som är under 18 år och kommer till Sverige utan vårdnadshavare eller förälder har rätt till en god man. En god man utses av din kommun och har ansvar över dina personliga, ekonomiska och rättsliga angelägenheter. Men det är inte din gode man som ser till att du har mat, kläder och bostad utan det är kommunen och Migrationsverket som har det ansvaret. Din gode man kan till exempel stödja dig under utredningen hos Migrationsverket och i samband med information om beslut från Migrationsverket.
Bostad
Är du ensamkommande och under 18 år får du bostad genom kommunen i till exempel ett familjehem eller i ett HVB-hem. HVB står för hem för vård och boende.
I andra fall så är det Migrationsverket som har ansvar att ordna ett boende åt dig.
Du kan då till exempel bo i Migrationsverkets anläggningsboende (ABO) under tiden som du väntar på ditt beslut. Om du inte har några pengar betalar Migrationsverket för ditt boende. Beroende på var det finns lediga bostäder kan du behöva flytta till en annan stad, du kan alltså inte själva välja var du ska bo. Som hbtq-person kan du prata med din handläggare på Migrationsverket så snart som möjligt för att få hjälp att hitta ett boende som känns tryggt för dig. Det finns dock inget särskild boende för hbtq-personer.
Du kan också ordna ett boende på egenhand, då kallas det för eget boende (EBO). Det kan till exempel vara hos vänner eller släktingar. Bor du i eget boende så får du själv betala boendekostnader.
Oavsett var du bor måste du vara tillgänglig så att Migrationsverket kan få kontakt med dig. Se alltid till att meddela din nya adress till Migrationsverket om du flyttar.
Arbete
Du kan få rätt att arbeta under tiden som du väntar på beslut om din asylansökan. Då måste du ha fått ett bevis från Migrationsverket att du är undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd. Detta kallas AT-UND. För att få ett AT-UND krävs det
– att du hjälper till att klarlägga din identitet, till exempel genom att lämna in ID-handlingar
– att ditt asylärende ska prövas i Sverige
– att din ansökan är välgrundad
Offentligt biträde
De flesta asylsökande har rätt att få ett offentligt biträde som företräder asylsökanden under ärendets gång hos Migrationsverket och vid eventuellt överklagande till Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen. Migrationsverket kan besluta att inte förordna ett offentligt biträde om det anses vara ”uppenbart obehövligt”, som till exempel i så kallade Dublin-ärenden.
När Migrationsverket förordnar att du ska ha ett offentligt biträde så behöver du inte betala för det. Om du inte är nöjd med ett offentligt biträde som Migrationsverket har förordnat kan du skicka in en skriftlig förfrågan om att få byta. Det finns inga formkrav för en sådan förfrågan, men ditt namn och ärendenummer ska framgå, samt vad saken gäller (byte av offentligt biträde). Det viktiga är att du anger skälen till varför du önskar byta offentligt biträde.
Om Migrationsverket inte förordnar ett offentligt biträde så kan du på egenhand ordna en, men då måste du själv betala för det.
Är du under 18 år och kommit till Sverige utan vårdnadshavare får du alltid ett offentligt biträde
Tolk
Om du inte talar svenska så kommer en tolk finnas med när du har samtal med Migrationsverket. Tolken finns där så att du och Migrationsverkets personal ska förstå varandra. Tolkens roll är endast att översätta det som sägs och hen får inte blanda in sina värderingar i samtalet. Tolken har tystnadsplikt. Du har möjlighet att önska att din tolk har ett visst kön. Om du inte är nöjd med din tolk ska du säga till.
Dagsersättning
Beroende på om du bor i Migrationsverkets boende eller i ett eget bonde är din dagsersättning olika stor. För ensamstående vuxna är ersättningen 24kr/dag om du bor på Migrationsverkets boende där mat ingår. Bor du i ett eget boende där mat inte ingår är ersättningen 71kr/dag. För familjer med barn är ersättningen större. Ensamkommande barn försörjs via kommunen.
Äktenskap
I Sverige får både samkönade som olikkönade par gifta sig om de är över 18 år. Det finns inga riktiga krav på att ni måste bo eller vara medborgare i Sverige för att gifta sig här. Men det finns vissa regler kring det här. Du kan läsa mer om att gifta dig i Sverige här.
Skydd mot diskriminering
Som hbtq-person är du skyddad under diskrimineringslagen mot diskriminering på bland annat arbetet, skolan och sjukvården. Även trakasserier inklusive sexuella sådana förbjuds i diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen ska se till att lagen följs. Om du har utsatts för diskriminering kan du göra en anmälan hos Diskrimineringsombudsmannen.
Diskrimineringslagen förbjuder också folk att behandla dig annorlunda av andra anledningar, som till exempel på grund av din religion eller vart du kommer ifrån.
Hatbrott
Du är också skyddad mot hatbrott. Ett hatbrott innebär att någon ger sig på dig på grund av hur den uppfattar din till exempel sexuella läggning, könsuttryck, könsidentitet, hudfärg eller religion. Det kan till exempel vara i form av kränkande klotter, att du blir kallad fula ord, att du blir hotad eller att någon är våldsam mot dig. Om du blir utsatt för ett hatbrott ska du anmäla det till polisen. RFSL har en brottsofferjour för dig som är hbtq-person och blivit utsatt för hatbrott. Du kan nå RFSLs brottsofferjour på [email protected] eller ringa 020-341 316.
Källor: www.migrationsverket.se, www.rfsl.se, diskrimineringslagen
Newcomers Youth har ett juridiskt nätverk av advokater och jurister spridda över landet.
Är du medlem i Newcomers Youth och i behov av en advokat/jurist för ditt asylärende? Kontakta vår asyljurist för hjälp med detta.
Alexandra Politidis Palm, Asyljurist
[email protected]
076-345 02 81