Från avdelning till förbund | 1999–2003
Vår historia börjar den 14 april 1999 när fyra ungdomar möttes på RFSL:s bibliotek på Sveavägen 59 i Stockholm. Mikael Björk Blomqvist, Cecilia Ölmedal, Jessica ”Jeppe” Dhalin och Carl Henric ville skapa en plats av och för unga hbt-personer, men också att RFSL skulle bli bättre på att nå ut till yngre målgrupper. Efter flera timmars möte bildade dem ”Ungdomsföreningen för sexuellt likaberättigande”. Vi bytte namn till RFSL Ungdom när RFSL antog oss som en rikstäckande avdelning för ungdomar den 21 april.
Som avdelning växte RFSL Ungdom sakta men säkert. 2000 arrangerade vi vår första konferens för medlemmar. Under 2002 anställde vi vår första projektledare som höll utbildningar om säkrare sex. Vi deltog också för första gången på Stockholm Pride, bland annat med festen Jeunesse Goes Underground som lockade 400 besökare.
Med tiden blev det uppenbart att det fanns ett behov av organisering av, med och för unga hbt-personer. Vi arrangerade därför ett ungdomskonvent på Blackebergs gymnasium i Stockholm den 1–4 maj 2003. Konventet lockade 200 ungdomar som beslutade att ombilda RFSL Ungdom från en avdelning till ett självständigt ungdomsförbund.
De första åren | 2004–2008
RFSL Ungdom började tidigt arbeta för att stärka unga hbt-personers självbild genom ökad kunskap, förståelse och handlingskraft. En metod var att förändra hur grundskolan arbetade med kön, sexualitet och jämställdhet. 2003 gjorde vi en stor undersökning av biologiböcker där vi listade böcker som vi ansåg var olämpliga eller olagliga. Rapporten fick ett stort genomslag: 2004 blev vi inbjudna till ett seminarium i Sveriges Riksdag och 2005 fick Skolverket i uppdrag att se över de svartlistade böckerna.
Den 15 mars 2005 lanserade vi den första upplagan av Bryt!, Sveriges första normkritiska metodmaterial. Genom ett nätverk av workshopsledare höll vi hundratals utbildningar för mer än 10 000 personer. Bryt-metoderna spred sig snabbt till organisationer, skolor, företag och församlingar, vilket bidrog till att etablera normkritisk pedagogik i Sverige.
För att få ungdomar att engagera sig politiskt samarbetade RFSL Ungdom med andra organisationer. Till exempel arrangerade vi åsiktsfestivalen URIX tillsammans med Röda Korsets Ungdomsförbund, Ungdom mot rasism och Ungdomens Nykterhetsförbund. Vi hade flera internationella samarbeten med organisationer från bland annat Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Uganda och Sydafrika. Vi gick med i samarbetsorganisationerna LSU, ILGA och IGLYO.
Under den här tiden arbetade vi hårt för att etablera oss som ett självständigt förbund. Vi utbildade förtroendevalda på ordförande- och vinterkonferenser. 2006 tog vi fram en distriktsmanual för att stötta distriktens arbete. Vi inrättade en distriktsfond 2008. Det hårda arbetet gav snabbt resultat: 2008 hade vi 20 distrikt över hela Sverige! Med fler medlemmar kom också fler röster om vad RFSL Ungdom är, vad vi tycker och vilka som är våra målgrupper. 2007 beslutade därför kongressen att ändra utläsningen av RFSL Ungdoms namn till Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.
Vi tar plats | 2009–2014
I början av 10-talet vann den svenska hbtq-rörelsen flera viktiga segrar. Till exempel trädde diskrimineringslagen i kraft den 1 januari 2009. Lagen lägger till könsöverskridande identitet eller uttryck som diskrimineringsgrunder. Den 1 maj 2009 blev det möjligt för samkönade par att gifta sig. 2013 försvinner kraven på att en ska vara svensk medborgare och sakna fortplantningsförmåga för att få ändra sitt juridiska kön. Tvångssteriliseringarna var därmed avskaffade!
Under den här tiden utvecklade vi vårt normkritiska och antirasistiska arbete genom projekt som Cry no more, Hbt och heder och NNSG. Arbetet med säkrare sex och hiv/STI-prevention fortsatte, bland annat genom kampanjen Colour of Love. Genom projekt som Tusen bilder, tusen ord och Mer än queer stärkte vi också vårt arbete med psykisk hälsa och trygga mötesplatser. Vi förbättrade också vårt arbete med transfrågor genom projektet Transformering.
RFSL Ungdom inledde nya internationella samarbeten med organisationer från bland annat Belarus, Ukraina, Serbien och Nambia. Vi blev medlemmar i samarbetsorganisationen TGEU. I oktober 2010 besökte vi FN:s högkvarter i New York. Där deltog vi i det första seminariet i FN:s historia som lyfte hbtq-frågor ur ett ungdomsperspektiv. Seminariet var också första gången som begreppet queer lyftes i FN. I Sverige blir begreppet allt mer etablerat, framförallt inom hbt-rörelsen. 2012 beslutade därför kongressen att lägga till queer till utläsningen av RFSL Ungdoms namn.
Samtidigt gjorde vi flera insatser för att ta tillvara på det växande engagemanget från medlemmarna. 2009 antog kongressen vårt första principprogram, vilket sammanfattade alla våra politiska åsikter. Vi publicerade fyra nummer av vår digitala medlemstidning Skev. 2010 ersatte vi distriktsmanualen med en wiki och gjorde om vinterkonferenserna till medlemsträffar. 2011 ändrade vi organisationsstrukturen och gjorde det möjligt för medlemmar att starta aktivistgrupper. 2014 antog kongressen vår gemensamma vision om en värld fylld av kärlek och respekt.
Nya utmaningar | 2015–2020
Sen mitten av 10-talet har det demokratiska utrymmet i Sverige krympt. De politiska segrarna har blivit färre, samtidigt som motståndet från högerextrema, rasistiska och konservativa rörelser har vuxit. En ökning av hat och hot hindrar barn och unga från att delta i den offentliga debatten. Ovanpå detta kom covid-19-pandemin och tvingade civilsamhället att digitalisera, eller ställa in, sina verksamheter. Under den här tiden fokuserade vi på att stärka vår stödverksamhet till särskilt utsatta målgrupper.
Vi utvecklade vårt arbete med SRHR och hälsa genom projektet Pegasus Råd och Stöd och hemsidan transformering.se. 2015 uppmärksammade vi skolans ansvar för unga hbtq-personers psykiska hälsa genom kampanjen #taertansvar. 2017 tog vi fram broschyren Allt det viktigaste om sex som vi senare kompletterade med lärarhandledning och podd. Det var också första året vi arrangerade Transkollo i samarbete med Transammans.
Vi började aktivt arbeta med asylrätt. 2017 antog kongressen vårt första asylpolitiska ställningstagande. Genom projekt som Newcomers Youth, Attention Detention och Not Alone in Europe har vi skapat tryggare mötesplatser, gett juridisk rådgivning, rättsligt granskat unga hbtqi-personers asylärenden och spridit kunskap. 2018 vann Newcomers Youth pris för Bästa inkludering på UNDP:s vårgala. Under den här tiden blev vi också medlemmar i samarbetsorganisationen FARR.
Vårt arbete för att stödja medlemmarnas engagemang har fortsatt. 2017 ersatte vi wikin med studiematerialet Start! som vi senare kompletterade med resursbanken. Med nya policys och projekt som Civilkurage och Trygga rum har vi arbetat för tryggare mötesplatser för unga hbtqi-personer. Diskussioner om vad förbundet tycker och vilka som är våra målgrupper fick ny kraft. 2019 beslutade därför kongressen att ersätta principprogrammet med politiska program och lägga till intersexpersoner till utläsningen av RFSL Ungdoms namn. Vi tog också flera initiativ för att bättre inkludera asexuella och aromantiska i våra verksamheter.
Mot en renässans | 2021–
Vi lever i en tid med ett växande och bakåtsträvande förakt mot unga hbtqia-personer. Rättigheter som länge tagits för givna ifrågasätts nu öppet. Just därför är medlemmarnas engagemang viktigare än någonsin. Nu, med slopade restriktioner, är det hög tid för RFSL Ungdom att få en renässans!
2021 antog kongressen vår strategi En queer framtid som beskriver vart vi ska fram tills 2025. I stora drag är det en vägledning hur vi ökar vårt demokratiskt utrymme, med fler medlemmar som driver våra frågor. Vi ska arbeta för ett proaktivt och offensivt politiskt påverkansarbete. Vi ska också skapa strukturer som gör det enkelt och roligt för medlemmar att engagera sig. På så sätt skapar vi förutsättningar för unga hbtqia-personer att göra skillnad. Vi är starkare tillsammans!