RFSL Ungdom har tagit del av Migrationsverkets återrapportering avseende ökad enhetlighet och rättslig kvalitet i ärendeprövningen. Ta del av vår analys!

Har du inte hängt med – ingen fara! Här kommer en snabb recap:
- I Tidöavtalet står det att det ska göras en översyn av asylprocessen i syfte att stärka kvalitet, enhetlighet och rättssäkerhet, särskilt när det gäller hbtqi- och konvertitärenden. (LÄNK)
- Regeringen uppdrog Statskontoret att göra en översyn – den presenterades den 7 oktober 2024. Slutsatserna var att det finns brister i den rättsliga kvaliteten i Migrationsverkets bedömningar av asylärenden, särskilt i hbtqi- och konvertitärenden. (LÄNK)
- RFSL Ungdom publicerade en analys av Statskontorets rapport den 14 oktober där vi bland annat kritiserade regeringen för att ha gett översynsuppdraget till Statskontoret, eftersom myndigheten inte kunde granska centrala delar av rättssäkerhetsproblematiken. (LÄNK)
- I Migrationsverkets regleringsbrev för 2025 gav regeringen i uppdrag till Migrationsverket att vidta åtgärder för att se till att ärendehandläggningen är enhetlig och rättssäker, med utgångspunkt i Statskontorets slutsatser. Regeringen nämner särskilt enhetligheten och rättssäkerheten i hbtqi- och konvertitärenden. Uppdraget redovisades till Justitiedepartementet den 30 september 2025. (LÄNK)
Nu har RFSL Ungdom analyserat Migrationsverket återrapportering!
Migrationsverket har lyft upp ett antal punkter om hur de kommer arbeta med att förbättra kvaliteten i hbtqi-ärenden.
- En implementeringsplan av EUAA (Europeiska asylbyråns) vägledande dokument, med start hösten 2025.
Kommentar: EUAA:s vägledande dokument “Practical guide” (LÄNK) är ett bra dokument som innehåller viktiga förtydliganden för handläggare och beslutsfattare i hela EU. Det saknar dock ett antal viktiga punkter som vi har identifierat för att nå målet om rättssäkerhet i hbtqi-ärenden. Huruvida Migrationsverkets implementeringsplan är fullgod eller ej kan vi inte uttala oss om, då vi inte har fått tillgång till ett utkast. - En översyn av befintligt metodstöd.
Kommentar: Det befintliga metodstödet används fortfarande och är mycket utdaterat. Det har behäftats med en varningstext om att det finns en risk om att innehållet kan vara inaktuellt. Vi vill se att det befintliga metodstödet helt tas bort i väntan på det uppdaterade eftersom det nu, trots varningstext, bidrar till felaktig rättstillämpning. - Implementering av nytt kompetensutvecklingsmaterial.
Kommentar: Den nya utbildningsmodulen från EUAA är ett bra verktyg. Precis i de delar där det vägledande materialet brister saknar även utbildningsmodulen viktiga punkter. Vi tror att rättssäkerheten kan förbättras med hjälp av utbildningsmodulen, men inte lösa ett antal, centrala och kritiska punkter när det kommer till rättssäkerheten. - Migrationsverket avser att systematiskt arbeta med förbättringsåtgärder under två år (fram till hösten 2027) med uppföljning varje år.
Kommentar: RFSL Ungdom anser att det är positivt att lägga resurser på förbättringsarbete, men att två år är alldeles för kort tid för att dels följa upp resultaten och antagligen även för att få en tillräcklig genomslagskraft. De systematiska problemen med rättssäkerheten i hbtqi-ärenden är djupgående och kan inte läkas i en handvändning, det krävs mer resurser och tid för att kunna utbilda personal samt att följa upp implementeringen.
- Migrationsverket fortsätter sin dialog med berörda civilsamhällesorganisationer, i syfte att inhämta uppdaterade kunskaper om målgruppens förhållanden.
Kommentar: RFSL Ungdom är en del av en regelbunden dialog med Migrationsverket sedan 2018. Vi uppskattar den täta samverkan som vi tillsammans med RFSL har haft med myndigheten. - Myndigheten kommer att utreda möjligheterna att genomföra en tematisk kvalitetsuppföljning av asylärenden där hbtqi-skäl åberopas och på så vis analysera effekterna av implementeringsarbetet. Utredningen avser utformningen av en lämplig och tillåten metod för urval, eftersom nuvarande lagstiftning inte tillåter bland annat sökning, uppgiftshantering i listor eller statistikföring baserat på åberopade skyddsgrunder (exempelvis hbtqi-skäl).
Kommentar: Den senaste tematiska kvalitetsuppföljningen i hbtqi-ärenden gjordes 2017. Detta var innan GDPR började gälla. Men de lagar som gällde liknade ändå GDPR i att det fanns undantag för hur dessa känsliga personuppgifter skulle behandlas. Liksom i dessa, finns det i GDPR ett undantag för när allmänintresset motiverar detta.
Det har nyligen publicerats svensk forskning från Uppsala universitet där 3588 hbtqi-ärenden har analyserats. (LÄNK) Uppsala universitet är också en myndighet. Hur kommer det sig att Uppsala universitet kan bedriva storskalig och statistiskt säkerställd forskning på ett underlag av ärenden som forskarna har begärt ut från Migrationsverket, men Migrationsverket själva har låtit frågan ligga sedan 2017? Detta trots alarmerande rapporter från civilsamhället, forskare, Statskontorets översyn och ett regeringsuppdrag om att myndigheten måste se till att ärendehandläggningen är enhetlig och rättssäker.
RFSL Ungdom ställer sig inte emot att någon form av GDPR-utredning bör föregå en tematisk kvalitetsuppföljning. Men detta borde ha skett redan innan förordningen trädde i kraft. Sedan 2017 har myndigheten nu hänvisat till detta argument, och det liknar mer en ursäkt än ett uppriktigt hinder för fortsatta tematiska kvalitetsuppföljningar. I synnerhet eftersom tematiska kvalitetsuppföljningar gällande andra asylgrunder, som också innehåller känsliga personuppgifter enligt GDPR, har kunnat utföras utan problem. År 2024 gjordes exempelvis en tematisk kvalitetsuppföljning av 160 asylärenden som rörde könsstympning av kvinnor och flickor.
En tematisk kvalitetsuppföljning som dessutom rör barn och unga samt inkluderar barnrätts- och ungdomsperspektiv är mycket nödvändig, eftersom ingen sådan har gjorts någonsin och som RFSL Ungdom har konstaterat i våra granskningar är barn och unga hbtqi-personer extra utsatta för orättssäkra bedömningar och diskriminering inom ramen för asylprövningen.